apompàdu , pps, agt Definition de apompare; chi acostumat a fàere braga, pompa Synonyms e antonyms apompositadu, blagheri, bragosu, impompadu, lantariarzu, pageri, pudhosu Idioms csn: berrita a s'apompada = a pompa, imboligada a s'ala de dainanti e no betada a un'ala in su codhu; caminare a. = téteru, che a unu chi si cret meda Translations French vaniteux English boastful Spanish presumido Italian vanaglorióso German gefallsüchtig.

bagiànu 1 , agt: bogianu Definition chi si credet, chi si giaet importu mannu Synonyms e antonyms abagiau, agiogatzadu, bagianeri, bantageri, brafanteri, frallusteri, gioguanu, ispacone, marietadore, piberudu, scaviau, ventulanu Sentences cantendi bagianu, gosat de s'oghianu, pinnas doradas bogat: gei est unu caboniscu!…(E.Pintor Sírigu)◊ su bagadiu est connotu a su passu bagianu ◊ no bis aundi ti ghetas, bagadiu bagianu! Scientific Terminology ntl Etymon itl. baggiano Translations French vaniteux English vain Spanish vanidoso, presumido Italian vanitóso, civettuòlo German eitel.

bantagéri , agt, nm: abantaxeri, bantaxeri, bantazeri, brantaxeri, vantageri Definition chi si abantat, chi si credet Synonyms e antonyms alabadori, banosu, bantaditu, bantaredhu, brafanteri, bragheri, creitosu, galanterarzu, galaberosu, pageri, pagiosu, scaviau, spamparroni, tzantzarrosu, vantagiosu, ventulanu Sentences su bantaxeri arat a otu giuus…, ma is terras sunt allenas e is bòis non sunt suus! ◊ po cantu brantaxera, est de coru bonu ◊ sa barrachedha dha tengu giai e no isceti cussa, sentza de fai tanti su brantaxeri! Scientific Terminology ntl Etymon srd. Translations French vaniteux, vantard, fanfaron, hâbleur English braggart Spanish jactancioso, vanitoso, fanfarrón Italian vanitóso, millantatóre German eitel, Prahler.

blaghéri , agt: bragheri Definition chi o chie bragat de is cosas suas, mescamente candho est a tropu; chi portat braga, chi ndh'est cuntentu meda, de calecuna cosa o de ccn. / ogu bragheri = s'ogru mortu de una puda Synonyms e antonyms bantaditu, bantageri, bragosu, creitosu, galaberosu, ispacone, ispazeradore, pageri, pagiosu, scaviau, ventulanu Sentences no lu dabat a bíere, ma fit bragheri ca su ghéneru l'aiat pesau ◊ pagu braghera… nanca tenit domu bella cun sala e aposentus no isciu cantus! ◊ su paone est un'animale bragheri ◊ no ti acatas chi ses totu ischinniu, bragheri?! Scientific Terminology ntl Etymon itl.p blaghè Translations French vaniteux English vain Spanish vanitoso Italian vanitóso German eitel.

impompàdu , pps, agt Definition de impompare; chi si credet meda, chi si giaet bàntidos Synonyms e antonyms apompadu, bagianeri, bagianu 1, bragosu, ibbadu 2. bene impompadu essit a piata ispaconendhe, reu che pinnone! ◊ tziu Fidele fit ghirendhe chin s'ebba, a soga armigodhu e a berrita impompada Translations French vaniteux English made proud Spanish creído Italian invanito German eitel geworden.

landròne , agt, nm Definition chi costumat a si bantare, chi si credet prus de su chi est Synonyms e antonyms alabadori, banosu, bantaditu, bantageri, bragheri, landrosu, pageri, pagiosu, vantagiosu Scientific Terminology ntl Translations French vaniteux English fop (pish) Spanish fatuo, vanidoso Italian vanèsio German aufgeblasen, aufgeblasener Mensch.

pagéri , agt, nm: palgeri, palleri, paxeri, pazeri Definition chi o chie est prenu de braga, chi si bantat o credet meda Synonyms e antonyms bantaditu, bantageri, blagheri, bragosu, crétidu, ispacone, scaviau, spaxeri Sentences candu passas in pratza fais passus palleris ◊ at a èssi pagu pallera, cun totu cussu bèni chi dh'ant lassau!…◊ chini si vantat ricu est palleri (E.Loni) Scientific Terminology ntl Etymon srd. Translations French vaniteux, fanfaron English vain person, blusterer Spanish vanidoso, creído, fanfarrón Italian vanitóso, fanfaróne German eitler Mensch, Prahler.

pagiósu , agt, nm: (pa-gio-su) palliosu pazosu Definition chi o chie, credendhosi meda, si giaet bàntidos chentza ndhe meritare, acostumat a bragare, a fàere braga Synonyms e antonyms bantaditu, bantageri, blagheri, bragosu, creitosu, ispacone, ispazosu, lantariarzu, pageri, pazaghe, pazesu, pudhosu, ventulanu / cdh. padhosu, ttrs. pagliosu Sentences tenet méritos de dogni calidade, ma no est pazosu ◊ su dindu pazosu altzat sa conca e tórrinat sa coda ◊ tue as presumu e ses pazosa ◊ mafiosu est chini dhi praxit a èssiri sèmpiri bèni allichidiu, unu gallosu, palliosu ◊ ndhe fit pazosa ca andhaiat rea che a sos àteros Scientific Terminology ntl Etymon srd. Translations French vaniteux English conceited Spanish vanidoso Italian vanitóso, vanaglorióso, immodèsto German eitel, selbstgefällig.

«« Search again